Tisdag 2/10 (dag 1) Linköping ⇒ Arlanda ⇒ Heathrow ⇒

Hoppade på tåget i Linköping strax efter lunch för att ta oss till Arlanda där vi träffade Monica, Eije, Anna-Karin och Ann-Cristin som också skulle med på samma resa. Vi checkade in bagaget och passade därefter på att äta lite mat innan det var dags att ta sig till rätt gate. Därefter flög vi sedan till London Heathrow för att byta till ett plan mot Doha i Qatar. Bytet blev stressigare än det var tänkt, men vi hann i alla fall. Planet avgick vid tiotiden, så efter ett mål flygplansmat var det bara att försöka få sig lite sömn. Detta gick inte helt oväntat rätt dåligt.

Onsdag 3/10 (dag 2) ⇒ Doha ⇒ Kathmandu

Strax efter soluppgången började vi närma oss Doha i Qatar och från luften hade vi utsikt över ett stort område med konstgjorda öar och början till turisthotell. Qatar är ett litet emirat som ligger på Arabiska halvön och precis som många andra länder i regionen så har landet en stor oljeindustri. För att inte bara vara beroende av intäkterna från oljeindustrin då produktionen börjar minska så har landets ledning beslutat att satsa på turism på samma sätt som Dubai, därav de många byggena. Vi landade sedan på flygplatsen i Doha och trots att klockan inte ens var sju så kändes det väldigt varmt utomhus då vi tog oss den korta sträckan från planet till flygbussen som transporterade oss vidare till terminalbyggnaden. Därefter passade vi på att utnyttja de vilstolar som fanns på flygplatsen för att få lite extra sömn. Inne på flygplatsen var det riktigt kyligt och det kändes rätt så fånigt att sitta påklädd med fleecejacka inomhus då det är 40 grader varmt och strålande sol utomhus. Eftersom att vårt plan till Kathmandu inte skulle avgå förrän klockan tre på eftermiddagen hade vi sedan gott om tid att fördriva tiden med att halvsova, fika och prata med de andra.

Då det äntligen var dags att kliva på nästa plan visade det sig att jag och Tomas hade fått business class-biljetter. Naturligtvis så hade vi fått reda på detta tidigare, men både jag och Tomas hade sedan glömt det. Inte så dumt med business class! Fördrink och tilltugg då man kliver på planet, förrätt, huvudrätt, efterrätt och te serverat på en bricka med duk och riktiga bestick och att bli ordentligt uppassad under hela resan. Efter all mat blev jag trött och sov lite i flygplansstolen som gick att ställa in på sätt som man inte ens hade tänkt på att det var möjligt.

Då vi kom fram till Kathmandu skulle vi ordna med turistvisum på flygplatsen. Det var ett ganska konstigt system med två olika köer. Beroende på i vilken kö man råkat ställa sig i så fick man olika lappar som man skulle skriva på. Innan allt var färdigt var man tvungen att passera en lång rad människor som gjorde en varsin liten del av ansökningsproceduren. Därefter plockade vi upp vårt bagage och begav oss ut från flygplatsen för att hitta Ram och Inka som skulle vara våra guider under resan. Det var ganska kaotiskt innan vi fått all vår packning till bussen vi skulle åka med eftersom att det dök upp fullt med folk hela tiden som ville hjälpa till att bära våra väskor för att sedan få dricks. Då vi kom fram till hotellet var det inte mycket mer att göra än att checka in och sedan gå och lägga sig. Rummet vi fick fungerade bra med enda konstigheten att duschen i stort sett var placerad vid toaletten vilket innebar att så snart man slog på kranen så blev det vatten i precis hela badrummet eftersom att duschdrapperi saknades.

Torsdag 4/10 (dag 3) Kathmandu

Bebyggelse i Kathmandu.
Utsikt över Kathmandu. Aptemplet i Kathmandu.
Newaritempel i Kathmandu.
Apor vid aptemplet i Kathmandu.

Vi gick upp klockan åtta och tog oss därefter ner till hotellets matsal för att äta frukost bestående av cornflakes med mjölk, rostad formfranska, stekt ägg, potatis, korv och te. Under frukosten träffade vi på Inka och de andra åtta resedeltagarna och vi kom fram till att Inka efter frukosten skulle visa oss runt lite så att vi bland annat skulle kunna växla pengar. Jag växlade de dollar jag tagit med mig och fick en tjock bunt nepalesiska rupies i utbyte. Vi gick därefter runt ett tag i Thamel, som är de kvarter där de flesta turisterna i Kathmandu brukar hålla till. Det var mycket folk överallt som ville sälja olika saker eller övertyga en om att en tur med cykeltaxi var det man helst av allt ville göra. I Thamel såldes allt som turister kunde tänkas behöva så som vandringskläder, kartor, tavlor och olika typer av souvenirer. Då klockan närmade sig elva tog vi oss sedan till Rams kontor som låg i utkanten av Thamel för att gå igenom att vi hade det som behövdes inför den kommande vandringen. Vi blev serverade te samtidigt som vi gick igenom vilken utrustning var och en hade med sig. Därefter strosade vi runt ytterligare ett tag och kollade på folk innan vi tog oss till en restaurang för att äta lunch. Jag testade en vegetarisk rätt som serverades direkt i pannan som används vid tillagningen tillsammans med den nepalesiska ölen Gorkha. Efter maten gick vi och skaffade en karta över Ganesh Himal, området där vi senare skulle vandra, samt lite godis och vatten innan vi tog oss tillbaka till hotellet för att vila lite innan eftermiddagens utflykt.

På eftermiddagen begav vi oss iväg tillsammans med Ram för att besöka Swayambhunath även kallat aptemplet, som är ett stort buddhistiskt tempelområde beläget på en kulle strax väster om centrala Kathmandu. För att ta oss dit lämnade vi turiststråken till fots och gick vidare längs med smala oasfalterade gator där det på vissa ställen plötsligt dök upp små risfält mellan bostadshusen. På vägen till aptemplet passade vi även på att besöka ett annat mindre newaritempel. Speciellt för newarifolket är att det utövar både buddhism och hinduism, vilket gör att det finns både buddhistiska och hinduistiska symboler i deras tempel. Fortsatte därefter vidare mot aptemplet där den sista biten bestod av en väldigt lång trappa. Efter att flåsande ha tagit oss upp för trappan till kullens topp fanns där en mängd olika buddhistiska tempel, bönesnurror, böneflaggor, munkar och en hel del försäljare. Aporna som givit templet dess namn fanns lite här och var i hela området. De var riktigt söta och som tur var inte speciellt framfusiga. Eftersom att tempelområdet var högt beläget så hade man en strålande utsikt över en stor del av Kathmandudalen. Vi passade på att njuta av utsikten och kolla på solnedgången ett tag men då det började skymma tog vi oss sedan tillbaka till Thamel.

Jag och Tomas letade i väntan på kvällsmaten upp ett internetcafé för att maila lite. Under tiden då vi som bäst satt och mailade, blev det tydligen ett lokalt strömavbrott bara något kvarter bort. Vi märkte inte av det, men strömavbrott var tydligen vanligt förekommande i Kathmandu. Efter mailandet gick vi ut och åt kvällsmat med de andra. Jag tog och åt kyckling med potatismos och kokta grönsaker. Efter maten tog vi oss tillbaka till hotellet för att sova.

Fredag 5/10 (dag 4) Kathmandu ⇒ Betrawati (850 m)

Plaza de Armas, Lima.
Plaza de Armas, Lima.

Duschade och åt frukost för att hinna bli färdig i tid inför avfärden vid niotiden på morgonen. Då vi tog oss ut från hotellet var de bärare som skulle åka med från Kathmandu var då redan på plats för att hjälpa till att transportera vår packning till bussen som stod och väntade några kvarter bort. En stor del av packningen var redan pålastad på bussens tak då vi kom dit och efter ytterligare packning så var taket så fullt med campingutrustning och matlagningsprylar att det omöjligt hade gått att få plats med något mer. Därefter packade vi alla in oss i bussen och begav oss iväg på Kathmandus smågator där bilar, bussar och motorcyklar trängdes sida vid sida med människor, kor och getter. Tillslut lämnade vi trafikkaoset bakom oss och kom ut på landsbygden. Färden fortsatte längs med en slingrig väg där vi hela tiden mötte andra bussar som till största delen var fullastade med lokalbefolkning. På grund av de många kurvorna var busschauffören hela tiden tvungen att signalera för att undvika att krocka med andra fordon. Som vanligt blev jag väldigt trött av bussresan eftersom att det är varmt och skumpigt, så jag fick kämpa för att inte somna stup i kvarten. På vägen stannade vi många gånger i små samhällen som vi passerade för att sträcka på benen eller fika lite. Bärarna som åkte med oss fick daal bhaat på ett litet ställe på vägen, medan vi andra fick hålla till godo med lite medköpt fikabröd och frukt för att inte riskera att våra magar skulle slå bakut. Daal bhaat är förövrigt kokt ris som serveras med en tjock linssoppa och grönsakscurry och för många i Nepal är detta vad man brukar äta dagligen, både till lunch och kvällsmat.

Vid fyratiden kom vi tillslut fram till Betrawati och fick kliva ur den varma bussen. Det var strålande sol och bra mycket varmare än i Kathmandu och för att ta oss till vårt övernattningsställe som låg i en dalgång strax brevid en liten flod var vi tvungna att gå i cirka 30 minuter längs med terasser med risodlingar. Då vi kom fram gick jag ned till floden och kände på det ljumna vattnet. Efter att ha suttit i en varm buss hela dagen var det verkligen lockande att ta sig ett dopp, men jag hade bara tagit med mig en bikini och det var tydligen inte okej att visa sig så pass lättklädd så badet fick vänta. De medhavda tälten var snabbt uppsatta och det dröjde inte lång tid innan kocken och de två kökspojkarna som skulle följa med på vår vandring hade fixat i ordning massvis med godsaker till oss. Vi blev serverade te, popcorn, grönsakssoppa, pasta, friterad potatis, korv och kokta grönsaker vid de medhavda borden. Mycket lyxigt för att vara camping! Vi satt uppe och pratade ett tag efter maten och trots att solen gått ned blev det aldrig speciellt mycket svalare. I mörkret kunde man se eldflugor lite här och var och cikadorna gjorde sitt bästa för att överrösta varandra. Vid niotiden tog vi oss till tälten för att sova, men eftersom att det var väldigt varmt i tälten så lyckades jag nästan inte sova något på hela natten.

Lördag 6/10 (dag 5) Betrawati ⇒ Kispang (1850 m)

Barn som skyddar sig mot solen. Vilopaus hemma hos två av våra bärare.
Frukost i solen. Stina vilar sig i skuggan. Tomas badar.

Redan då vi tog oss ut ifrån tältet vid sjutiden på morgonen var det strålande sol och så pass varmt att man blev svettig. Frukosten serverades precis som kvällsmaten vid ett dukat bord och bestod av gröt, kokt ägg, formfranska, juice och te. De lokala bärarna som kom från de närbelägna byarna var tidigt på plats och började ordna med packningen. Totalt var vi tio turister, Ram och Inka som var guider, kocken som var ansvarig för maten, två kökspojkar som hjälpte kocken med att tillreda maten, servera och bära köksutrustningen, fyra sherpas som ansvarade för oss och bärarna samt satte upp och rev tälten och sist men inte minst 21 bärare.

Framåt nio var vi redo att påbörja dagens vandring och vi började med att följa en stig som slingrade sig uppåt ena sidan av berget som sluttade ända ner till floden där vi övernattat. Stigen gick konstant uppåt förbi fält med ris och millet som är en gröda som bland annat används till brödbak och sprittillverkning. Utefter stigen bodde människor utspritt i små hus gjorda av sten och lera och hela tiden mötte vi folk som hälsade. Ute i byarna odlade folk det de behövde till husbehov, vilket gör att många förvisso är fattiga men att de i alla fall har tillräckligt med mat att äta. Hela förmiddagen ledde stigen väldigt brant uppför utan att vi passerade speciellt många flacka partier men tillslut kom vi i alla fall rejält svettiga fram till lunchstället som var utanför en gymnasieskola. Eftersom att det var lördag, vilket är Nepals helgdag så fanns det inga elever på plats då vi kom dit. I skuggan av en av byggnaderna bjöds vi på kall juice och kex under tiden vi satt och tittade på en man som kvistade tallar genom att klättra upp i dem och därefter såga ner grenarna. Efter ett tag blev maten som bestod av pasta med tomatsås, sallad, korv och riven ost klar. Väldigt gott efter att ha ansträngt sig hela förmiddagen! Efter lunchen fortsatte vi vidare igenom ett område med mycket folk och hus, så det var många att hälsa på. Att kunna säga hej på Nepalesiska var något man lärde sig snabbt. Namaste! Vi stannade till en sväng på vägen där två av de lokala bärarna kom ifrån innan vi fortsatte förbi en grundskola där två killar som jobbade som lärare kom och pratade med oss. Därefter tog vi oss den sista biten till dagens övernattningsställe.

Övernattningsstället låg på en platå med fin utsikt. Många barn från byarna i närheten samlades där på eftermiddagen för att bland annat träna taekwondo och de var väldigt nyfikna på oss som kommit dit. Att kolla på bilder som vi tog och titta på när vi skrev dagbok var tydligen väldigt spännande. Strax brevid övernattningsstället fanns det en liten bäck, lämpligt nog placerad bakom en stenmur så att man kunde tvätta av sig. Det visade sig finnas massvis med stora spindlar precis där det gick att ta sig ner i vattnet, men det verkade ha undgått de andra som badade där. Framåt kvällen serverades kvällsmaten bestående av tomatsoppa, grönsaksbiffar, friterad potatis, grönsaker, korv och bananer. Det var rätt varmt även då solen gått ner, så det gick bra att sitta uppe ett tag innan det var dags att krypa in i tälten.

Söndag 7/10 (dag 6) Kispang ⇒ Thulochour (2350 m)

Nepalesisk kvinna. Stupa.
Trött Stina. Morgongympa. Bärare med packning.

Vaknade vid sextiden på morgonen efter en god natts sömn av att en massa barn tränade taekwondo precis utanför våra tält. Vi blev som vanligt serverade te i tältet då det var dags att vakna och därefter delade kökspojkarna ut en skål varmt vatten till var och en så att vi kunde tvätta av sig lite vid tältet. Därefter packade vi ihop alla saker så att våra sherpas kunde packa ihop tälten och ordna med packningen. Då detta var färdigt var det bara att kliva ut ur tältet och slå sig ner vid det dukade bordet och äta frukost i solskenet. Efter frukosten gick vi till ett litet buddhisttempel som låg strax intill. Utifrån såg det ut som ett enkelt stenhus, fast när man gick in i huset fick man syn på ett flertal statyer som hade offergåvor framför sig. Trots att det var ett buddhistiskt tempel så fanns där även en hel del hinduistiska symboler och statyer. Då vi kom tillbaks till övernattningsplatsen samlades det massor av nyfikna skolbarn klädda i ljusblå skoluniformer. Flera av barnen hade väskor som liknade axelremsväskor, med skillnaden att barnen bar dessa väskor med remmen på huvudet precis som våra bärare bar packningen.

Det var dags att påbörja dagens vandring, så vi gav oss iväg längs med ett lättvandrad sträcka längs med terrassodlingar. Under vandringen hade vi fin utsikt över dalgången vi gick längs med. Vi korsade flera mindre vattenfall och vid ett av dem så fångade två män fisk efter att ha dämt upp vattnet lite grann. Tyvärr var det inte bara fiskar som fanns där för då vi stått och tittat på ett tag så såg vi att det kryllade av blodiglar i det korta våta gräset. Iglarna upptäckte snabbt att de hade chansen att få sig ett rejält skrovmål och tog sig snabbt uppför våra kängor på ungefär samma sätt som mätarlarver rör sig. Efter att ha borstat bort iglarna från kängorna och plåstrat om de som blivit bitna fortsatte vi vidare. Efter ett tag kom vi fram till nästa by där det fanns en grundskola och då vi kom dit rusade alla barnen ut för att kolla på oss. Den stackars lärarinnan hade fullt sjå att att ha koll på alla de uppspelta barnen. Därefter fortsatte vi till dagens lunchställe som låg en bit bort. Även här visade det sig finnas massvis med iglar, så än en gång fick vi plocka fram plåster. Enligt Ram och Inka var det inte farligt att bli biten, utan bara att plocka bort dem som bitit sig fast. Nackdelen är att de små djuren använder sig av något medel då de biter som hindrar blodet att koagulera vilket gör att betten blöder rätt rejält och vägrar att sluta blöda. Vi slog oss ner på presenningen som var utlagd i gräset och blev först serverade citronvatten med kex och därefter ris, korv, vita bönor och grönsaker. Efter maten fortsatte vi vandringen förbi ytterligare ett par vattenfall och på ett ställe passerade vi på en kvinna som satt och vävde mitt ute i ingenstans.

Därefter kom vi fram till dagens övernattningsställe som låg på en platå med massor av getter, lite kor och hundar. Tomas och jag tog oss tillbaka till en bäck som vi passerat på ditvägen för att tvätta av oss innan vi gick tillbaks och fick kvällsmat bestående av soppa, potatismos, korv, grönsaker och sås. Kocken verkade börja få problem med att variera korven som serverades till varje måltid och vi hade redan fått korv skuren i skivor, små kuber och olika typer av strimlor. Jag tror inte att kocken valde själv att ha korv till alla måltider utan att det snarare berodde på att Janne under informationsmötet påpekat flera gånger att han behövde kött för att få i sig tillräckligt med proteiner. Vi satt uppe ett tag efter maten och gick därefter och lade oss.

Måndag 8/10 (dag 7) Thulochour ⇒ Gonga (3000 m)

Langur. Kvällsmat.
Monica på väg över vattenfallet. Eije testar att bära packning på nepalesiskt vis. AK tvättar håret.

Redan klockan halv nio hade vi avslutat frukosten och var redo att påbörja dagens vandring. Vi var tvungna att starta extra tidigt för att hinna med dagens korta etapp på cirka fyra timmars vandring på förmiddagen så att lunchen inte skulle bli alltför sen. Den första biten bestod av rätt branta partier både uppför och nedför längs med en stig kantad med tropisk växtlighet. På vägen fanns precis som tidigare ett flertal vattenfall som vi passerade genom att ta oss över de stockar som var utplacerade över vattnet. På vägen mötte vi ett par personer som var på väg nedåt med rejäla lass med bambu som de plockar uppe i bergen. Eije tog och testade att bära ett sådant lass på nepalesiskt vis med en bärrem över huvudet. Det såg väldigt svårt ut för någon som inte är van. Därefter fortsatte vi vidare och passerade ett område med öppnare terräng där det fanns en del kohus. Där fick vi fick syn på en flock apor som satt på en klippa en bit bort, men då vi försökte smyga oss närmare för att ta kort på dem tröttnade de på oss och gick iväg. Efter att ha gått ytterligare en bit hittade vi ett plats med rinnande vatten, perfekt för att tvätta håret. Det är inte så ofta man kommer till så bra ställen, så det utnyttjades flitigt av många. Den sista biten fram till dagens övernattningsställe gick igenom en rhododendronskog men tyvärr blommar rhododendronen på våren så vi fick inte se några blommor.

Vårt övernattningsställe var placerat på en bergskam med utsikt åt två håll. Åt ena hållet hade vi utsikt över området som vi kom ifrån medan åt andra hållet låg dels Singla som vi var på väg till och dels den tibetanska delen av Himalaya. Tyvärr var vädret rätt dåligt, så utsikten var inte speciellt bra. Eftersom att vi ätit upp en hel del mat vilket gjorde att vår totala packning hade minskat skulle tre bärare återvända hem. Vilka dessa tre personer skulle bli var tydligen inte bestämt i förväg, så det ledde till väldiga diskussioner. Då det tillslut blev bestämt vilka som skulle gå tillbaka, samlade vi ihop dricks och lämnade över pengarna till dem innan de gick. Därefter var det dags för lunch och då vi ätit färdigt började det regna, men det gjorde inget eftersom att våra tält redan var uppsatta så att vi kunde krypa in. Jag passade på att komma ikapp med dagboksskrivandet eftersom att vi ändå inte hade något annat inplanerat och efter ett tag fick vi varmt te att smutta på då vi satt i tältet. Då det slutat regna tog vi oss ut och gick en kort acclimatiseringstur i närheten för att underlätta anpassningen till höjden. Turen gick en bit uppåt genom en skog med rejäla träd. Då vi kom tillbaka var det dags för kvällsmat bestående av momos, potatis, grönsakssås och korv med äppelpaj och varm choklad till efterrätt. Momos är tibetanska dumplings, det vill säga små kokta degknyten med olika fyllning. Eftersom att vi var uppe på 3000 meters höjd var det rätt kyligt efter att solen gått ner, men vi stannade trots det uppe och spelade ett parti Yatzy innan vi tog oss tillbaka till tältet. Till att börja med var det rätt så kallt i sovsäcken trots att jag hade på mig underställ, men efter att jag lade fleecejackan över mig blev det varmt och jag somnade.

Tisdag 9/10 (dag 8) Gonga ⇒ Singla base camp (3800 m)

Utsikt över Himalaya.
Tomas. Stort träd i Nepal.
På väg mot toppen. Karin och Kale.

Under frukosten var det soligt och fint och vi hade en strålande utsikt över massor med snöklädda berg från frukostbordet. Då vi ätit klart började vi dagens vandring mot Singla base camp. Vandringen gick mestadels uppåt genom stor skog bestående av rhododendron och tall och efter cirka tre timmar blev vi serverade lunch i en solig glänta i skogen. Till lunch fick vi ostsmörgås, tonfisk, pasta, sås med citronvatten att dricka till. Vi hade kommit upp på 3500 meters höjd över havet och en del i gruppen började känna av höjden. Jag och Tomas mådde däremot bra. Efter maten fortsatte vi i långsamt tempo uppåt med många pauser tills dess att vi tillslut nådde övernattningsstället som låg på en gräsplatå med utsikt över Singla-toppen som vi hade som målsättning att nå nästa dag.

Då vi kom fram var tälten redan uppsatta och eftersom att natten förväntades bli kall fick vi dunjackor utdelade till oss. Jag satte mig sen i tältet med dunjackan på och försökte komma ikapp med dagboksskrivandet. Efter ett tag blev vi serverade te i tältet. Perfekt! Därefter gjorde vi och gick en kort extratur till en liten bergstopp i närheten. En hund som som fått för sig att följa med oss på vandringen gjorde oss sällskap hela vägen upp. Den sprang glatt upp och ned för berget och verkade inte alls tycka det vara jobbigt med höjden. För att ta oss till toppen fick vi gå längs med en ås med ett stup på ena sidan. På uppvägen var det molnigt och dimmigt om vart annat, men vi hade tur och precis då vi började närma oss toppen klarnade det upp så att vi fick bra utsikt. Vi tog oss därefter snabbt ner igen för att undvika stupet ifall dimman skulle komma tillbaka. På kvällen blev det riktigt kyligt så maten serverades i tältet där bärarna brukade sova så att det inte skulle bli alltför kallt. Till kvällsmat fick vi först vitlökssoppa som tydligen skulle vara bra mot höjdsjuka innan vi fick pizza, korv, grönsaksröra och slutligen annanas på burk och varm choklad. Eftersom att vi skulle stiga upp tidigt nästa dag gick vi och lade oss tidigt.

Onsdag 10/10 (dag 9) Singla base camp ⇒ Singla top (4600 m) ⇒ Cherma (2900 m)

På väg upp till Singla.
Stina på Singla top. Singla, Nepal.
Singla base camp. Vandring nerför.

Lyckades nästan inte sova något alls på hela natten. Strax innan klockan fem på morgonen blev vi väckta och fick varmt te och gröt i tältet innan det var dags att göra oss iordning inför toppturen till Singla. Vid halvsextiden på morgonen då det fortfarande var mörkt ute begav vi oss iväg uppåt. Alla följde med utan Janne och Susanne eftersom att Janne inte mådde bra och hade blivit sämre under natten. På uppvägen gick solen upp över bergen och efter att vi vandrat ett bra tag kom vi till Singla-passet med utsikt över massvis med snöklädda berg. Vi hade utsikt över en bit av Himalaya med berg som Annapurna South, Manasalu och Langtang där de högsta topparna var över 8000 meter höga. Den sista biten upp till toppen började det kännas att vi var rätt högt upp och det började gå tyngre att gå, men några andra besvär kände jag inte av. Uppe på toppen på 4600 meters höjd över havet blåste det rejält och var riktigt kallt, men som tur var var det klart och strålande sol. Vi fick juice och kex att smaska på under tiden som vi tittade på utsikten. Hunden, som vi kallade Kale, som följt med oss under en stor del av vandringen var också med upp till toppen. Han verkade inte vara det minsta trött utan rusade omkring hej vilt mellan bergstopparna och verkade tycka att vi andra var långsamma. Efter ett tag tog vi oss ner till övernattningsstället igen där vi fick te och därefter lunch.

Efter maten fortsatte vi sen ner mot nästa övernattningsställe. Första biten var plan med utsikt över samma berg som vi sett under förmiddagens topptur. Därefter gick stigen väldigt brant nedför timme ut och timme in. Av någon anledning är jag väldigt dålig på att gå nedför eftersom att det känns som att jag inte har någon balans då man ska ta sig nedåt från sten till sten. Efter fyra timmars vandring brant nedför utan några flacka partier att vila benen på kom vi fram till det första av de två alternativa övernattningsställena. Jag måste erkänna att jag inte försår hur bärarna lyckades ta sig ner denna vägen med all packning.

Eftersom att Janne mådde dåligt hade han och Susanne börjat ta sig nedåt tillsammans med Inka, en sherpa och två bärare då vi andra var på väg upp till Singla-toppen. Det hade tydligen tagit dem sju timmar att ta sig ned och sherpan hade fått hjälpa Janne hela vägen. Inte helt överraskande så var de inte så sugna att ta sig den extra biten på cirka en timmes vandring till den bättre övernattningsplatsen, så vi beslutade oss för att det var färdigvandrat för dagen. Problemet med det första stället var att det var ont om plats, men det fick gå bra ändå. Då vi kom fram fick vi sitta ner och vila våra trötta ben samtidigt som vi blev serverade juice och kex. Framåt kvällen fick vi soppa, daal bhaat, sallad, grönsaker och därefter varm choklad. Eftersom att vi kommit ner på lägre höjd igen var det fritt fram att dricka whiskey igen, så jag och Tomas passade på att bjuda på whiskey som vi köpt med oss från Kathmandu. Då vi gjort oss iordning inför natten och krupit in i tältet började det regna rätt rejält. Eftersom att vårt tält låg nedanför en sluttning så var det bara att hoppas på att det inte skulle börja rinna in vatten.

Torsdag 11/10 (dag 10) Cherma ⇒ Menggang (2300 m)

Vila i gräset. Majs på tork.
Dimma. Lunchpaus. Tillagning av te.

Blev väckt mitt i natten av att någon illskrek ungefär så som när folk blir knivmördade på film. Blev först förskräckt eftersom att jag inte visste vad som hade hänt, men det visade sig att det bara var en igel som kommit in i Jan och Susannes tält. Efter ett tag somnade jag i alla fall om igen och vaknade inte förrän det var dags för morgonteet. Aj, aj, aj, att sätta sig på huk och ta sig ut ur tältet var en smärtsam upplevelse. Gårdagens vandring nedför hade satt sina spår och jag hade rejält med träningsvärk i både vaderna och framsidan av låren.

Efter frukosten begav vi oss lite lätt stapplande iväg, men som tur var dröjde det inte länge innan benen blev varma så att det började kännas bättre att gå. Eftersom att det regnat mycket under natten var det rätt så besvärligt att ta sig fram eftersom att det även denna dagen fortsatte brant utför. Den första biten var inte så besvärlig, men därefter gick det brant nedför en lång sträcka i dimma. Efter att ha gått i cirka fyra timmar kom vi fram till en öppen glänta där vi fick lunch. Som vanligt smakade maten underbart gott i och med att vi rört på sig så pass länge. Susanne och Janne dök upp 45 minuter efter oss andra och fick skynda sig lite grann med lunchen för att hinna iväg samtidigt med oss andra eftersom att en lång vandring återstod att klara av innan det blev mörkt. Efter lunchen fortsatte vandringen först över en platå med betesdjur innan stigen fortsatte nedåt mot bebodda trakter. Vi började möta folk titt som tätt igen och Ram lyckades att köpa en kniv av en man som vi mötte. Anledningen till att han valde att köpa en kniv här mitt ute i skogen var att de knivar som tillverkades i just detta område tydligen var av speciellt bra kvalité. Efter ett tag kom vi fram till terrassodlingar över vilka vi långsamt tog oss nedåt mot dalens botten Vi tog oss över vattendraget som rann längst ner innan det bara var till att ta sig upp på motsatt sida längs med en stig. Därefter kom sedan fram till den första väg vi sett sedan vandringens första dag och följde den sedan förbi en del stupor fram till en by som var det lokala shoppingcentret.

Det hade blivit dimmigt och det blev plötsligt riktigt kallt. I byn blev vi serverade te som tillagats med mjölk och socker under tiden som Ram ringde till kontoret i Kathmandu för att kolla läget. Under tiden passade en del på att handla, bland annat kinesisk whiskey vilket senare visade sig smaka lite chokladaktigt. Åsa hade fått ett ledsamt meddelande. Hennes barns pappa hade blivit riven till döds av en björn i samband med att han varit ute och jagat. Hon ville naturligtvis kontakta sina barn där hemma, så vi blev kvar ett bra tag i byn innan vi nedstämda fortsatte till nattens lägerplats.

Dimman tjocknade ytterligare och efter ett tag var dimman så tjock att det till och med var svårt att hitta mellan tälten. Stället där vi skulle övernatta visade sig krylla av iglar, så om man stod still i mer än ett par sekunder så började de krypa uppför kängorna. Som vanligt serverades det te och kex innan kvällsmaten som på grund av det dåliga vädret serverades i mattältet. Dagens middag bestod av soppa, indiskt bröd, grönsakscurry, korv och vita bönor. Efter maten drog vi oss tillbaka till tältet för att leta iglar innan vi gick och lade oss. Susanne som bodde i tältet intill tjatade länge om iglar innan det tillslut blev tyst så att det gick att sova.

Fredag 12/10 (dag 11) Menggang ⇒ Sele (1900 m)

Lunchpaus. Solnedgång över bergen.
Utsikt över dal med terrassodlingar. Geten. Tupp.

Blev serverad te, packade och tog mig upp och åt frukost. Vädret var betydligt bättre än dagen innan, men inte tillräckligt bra för att det skulle gå att se några snöklädda berg från tältplatsen. Frukosten var snabbt avklarad eftersom alla satt och letade iglar på kängorna.

Därefter påbörjade vi dagens vandring längs med en stig som långsamt ledde nedåt. Problemet var att stigen gick igenom buskar där det kryllade av iglar, så det blev många stopp på ett par sekunder var för att skrapa av iglar från kängorna. Hittade en hel klase iglar som gömde sig under ena plösen. Då snåren tillslut slutade och mängden iglar på marken minskade fick vi stanna och plocka bort de iglar som bitit sig fast. Jag hade klarat mig bra och hade bara fått en på ena vaden, men ena strumpan var riktigt blodig efter dels detta bettet och ett annat jag fått på samma fot tidigare på dagen. Plåstrade om oss lite och fortsatte sedan gå. Då vi gått ytterligare en bit tittade solen fram och vi närmade oss en by utanför vilken vi skulle få lunch. Dagen innan hade en liten get inhandlats i byn vi passerade för 1500 rupies (cirka 150 kronor). Under dagens vandring hade kocken gått med geten i ett koppel hela vägen och den stackars geten såg helt färdig ut då den stod och flåsade i solen. Vid lunchstället fick den lite vatten och blad att mumsa på i skuggan och efter ett tag verkade den piggna till lite. Vi andra fick först juice och kex och därefter pasta med sås och burkmakrill. Efter lunchpausen fortsatte stigen nedåt ytterligare en bra bit innan vi nådde en väg som vi kunde följa. Vägen fortsatte uppför och vi hade utsikt över en dal fylld med terrassodlingar. Efter ett tag kom vi fram till en by där vi stannade ett tag så att Åsa kunde försöka ringa hem. På vägen som ledde igenom byn väntade en lastbil till bredden fylld med människor och packning på att det skulle bli dags att åka iväg. Vi fortsatte sedan vidare längs vägen till dess att vi kom fram till skolgården där vi skulle campa.

Korna som höll till på skolgården jagades bort och solen gick ned innan vi blev serverade kvällsmat bestående av champinjonsoppa, nudlar och två olika slags korvröror. Eftersom att det inte fanns något vatten på platsen och allt vattnet var tvunget att hämtas från byn som låg en bra bit bort, så var nudlarna vi fick väldigt knapriga. Till efterrätt hade kocken till och med fixat en kaka åt oss. Eftersom att vi åter befann oss på lägre höjd var det rätt så varmt trots att solen gått ned. Bärarna roade sig med att sjunga, dansa och spela på en trumma, så vi tog och gjorde dem sällskap ett tag innan de blev serverade daal bhaat. Därefter kröp vi in i tälten för att sova.

Lördag 13/10 (dag 12) Sele ⇒ Nedre Jyamrung (900 m)

Vandring genom en by. Skräddare.
Vandring över fält med millet. Inka med geten. Risskörd.

Vaknade av att vår get stod och bräkte ynkligt utanför tälten. Vädret hade blivit sämre igen under natten och när vi gick upp regnade det lite så att vi fick äta frukost iklädda regnkläder. Frukosten bestod av fattiga riddare, cornflakes, mjölk och te.

Efter frukosten begav vi oss iväg tillsammans med Kale som fortfarande följde med oss. Inka hade tagit över geten ifrån kocken och den följde snällt med i kopplet. Efter en bits vandring kom vi fram till en by där vi stannade så att Åsa skulle kunna ringa hem för att försöka ordna med en tidigare hemresa. Ram inhandlade ett gäng bröd som var formade som stora ringar till oss. De smakade ungefär som munkar utan socker.

Eftersom att Dashain pågick så höll många på att göra husen fina genom att lägga på ett nytt lager rödaktig lera på väggarna. Dashain är årets viktigaste hinduistiska högtid i Nepal då man firar det godas seger över det onda. Barnen har ledigt från skolan under två veckor och folk åker hem till sina familjer för att fira. Under högtiden sätts gungor tillfälligt till barnens stora glädje och det ingår att varje familj ska slakta ett djur i slutet av högtiden.

Då alla var klara fortsatte vi nedåt längs med små stigar tills dess att vi kom fram till byn där vi blev serverade lunch under ett stort heligt träd samtidigt som byns barn stod och tittade på. Strax intill fanns det en affär där de bland annat sålde färgglada tyger, så flera av oss passade på att shoppa. Tygerna var visserligen väldigt fina, men eftersom att jag inte brukar hålla på att sy så köpte jag inget. Efter maten passade jag på att skriva lite dagbok innan vi fortsatte vi nedåt tills dess att vi kom fram till Rams by.

Ram hade ett hus tillsammans med sina föräldrar, medan hans ena bror hade ett hus strax intill. Brevid bostadshusen fanns det små hus med getter och vattenbufflar, så när vi kom fram blev vår get blev inkvarterad hos de andra getterna. Ram hade inte talat om för sina föräldrar att han skulle komma och ta med sig elva gäster, men det var tydligen inte nödvändigt i Nepal. Vi hade åtminstone med oss kock och mat. För att få plats att sova fick vi dela upp oss så att Inka, AK, AC, Åsa och Karin fick sova på ovanvåningen i Rams hus där de förvarade majs, medan vi andra sex hamnade i ett litet rum i Rams brors hus tillsammans med en vattenbuffelkalv. I rummet hittade vi gigantiska spindlar på väggarna, men en av våra sherpor plockade bort dem innan det var dags att sova. Efter att vi fått lite te tog vi oss ner till floden för att tvätta av oss i det strömma vattnet. Det hade börjat skymma, så vi fick skynda oss rejält för att hinna tillbaks innan det blev mörkt. Då vi kom tillbaka fick vi kvällsmat bestående av räkchips, pizza, potatis och korv innan vi gick och lade oss inne hos buffelkalven. Det var varmt trots att solen gått ner, så det var lagom att sova iklädd långbyxor och t-shirt ovanpå sovsäcken.

Söndag 14/10 (dag 13) Nedre Jyamrung (900 m)

Bufferkalv som sover.
Ram med familj. Rams brors hus.
Skolan i Jyamrung. Vandring över risfält.

Buffelkalven sov så sött hela natten och det var nog snarare vi som störde den än tvärt om. Jag vaknade strax innan klockan sex efter en god natts sömn av att de vuxna vattenbufflarna stod och grymtade och att folk sprang omkring. Alla i vårt rum gick upp utom jag och Monica som låg kvar och drog oss tills dess att teet var klart vid sjutiden. Frukosten serverades precis utanför huset och bestod av något som liknade chokladsås, stekt ägg, potatis och friterade annanasbitar.

Efter frukosten tog vi oss ner till floden genom att följa labyrinten av stigar som gick längs med risterrasserna. Vi tog oss därefter tillbaks till gården där vi satt och slöade i skuggan fram till lunchen. Eftersom att vi gjort ovanligt lite på förmiddagen var jag inte speciellt hungrig då maten serverades. Då vi ätit visade Ram oss runt i sitt hus. I köket fanns en liten eldstad där maten tillagades och eftersom att det inte brukade finnas någon ordentlig skorsten i vanliga hus så var taket svart av sot. Vi klättrade också upp och kollade på ovanvåningen där årets skörd brukade förvaras.

Efter rundvisningen hann vi med en omgång Yatzy innan vi begav oss iväg över risfälten för att besöka byns skola. Eftersom att barnen var lediga från skolan skedde det inte någon undervisning, men trots det var det många barn som höll till utanför skolan. Vi blev rundvisade i de olika lokalerna som tillhörde skolan av en av lärarna som jobbade på skolan. Rams organisation Tuki Nepal hade bidragit med pengar till en ny skolbyggnad och de sponsrade även elever från fattiga familjer genom att betala skolavgiften för att dessa barn skulle få möjlighet att gå i skolan.

Därefter tog vi oss tillbaks över risfälten och eftersom att det var soligt och varmt tog vi oss ned till floden för att bada. Jag hamnade på efterkälken och virrade bort mig bland risterrasserna, men som tur var fick jag hjälp av några barn som jag träffade på vägen med att hitta rätt. Floden var väldigt ström, men en del försökte sig ändå på en simtur. Då vi tog oss tillbaks höll solen på att gå ner och därefter dröjde det inte länge innan vi fick mat. Kocken och kökspojkarna hade ägnat en stor del av dagen till att förbereda geten vi hade haft med oss och slutresultatet blev en smaskig getcurry med ris potatis och spenat. Efter maten satt vi uppe och drack varm choklad och whiskey fram till klockan var nio. Vår buffelkalv höll sig precis som förra natten lugn och sov hela tiden.

Måndag 15/10 (dag 14) Nedre Jyamrung ⇒ Övre Jyamrung (1800m)

Förberedelser inför Dashain.
Avskedsmiddag.
Bönsyrsa.

Vaknade även denna dag vid sextiden av att folk gick upp för att mata djuren på gården. Tog och packade ihop mina saker innan jag gick upp för att äta frukost. Till frukost fick vi först friterat bröd, ägg och potatis. När jag ätit ordentligt så jag blivit riktigt mätt visade det sig att detta bara var början då det därefter serverades gröt med torkad frukt och kryddor. Efter frukosten gjorde vi oss redo för avfärd och sade hej då till Rams föräldrar. Kale skulle stanna kvar hos dem på gården och han verkade vara nöjd med det för han stannade självmant kvar.

Dagens vandring gick brant uppåt och var samma väg som de lite större barnen fick gå för att ta sig till skolan. Enligt Ram tog det bara cirka 45 minuter för dem att ta sig denna bit. Stigen gick konstant uppåt förbi små byar och odlingar. Då vi började gå var det molnigt, men trots det var det jättevarmt och väldigt fuktigt i luften. Efter betydligt längre tid än 45 minuter kom vi fram till en lite större by där det fanns en hel del olika affärer. Vi passade på att kolla lite i affärerna innan vi fortsatte ytterligare en bit uppför förbi ett litet hinduistiskt tempel tills dess att vi kom fram till vår campingplats. Campingplatsen låg högst uppe på en ås med utsikt dels över dels dalen vi kom ifrån och dels över en annan dal på andra sidan av berget. Då vi kom fram fick vi juice, spagetti, bönsallad, bönor i tomatsås och spenat. Jag och tydligen även alla andra blev väldigt trötta efter maten, så eftersom att vi inte hade någon mer vandring inplanerad för dagen passade vi på att vila middag.

Då vi vaknat till igen gick vi ned till byn och sedan vidare till platsen där ett kungligt palats som hade uppförts under tiden då Nepal styrdes av 21 olika kungar. Det enda som återstod nu för tiden var djurstallarna. Vi gick sedan tillbaks till campingen där vi blev serverade te. Ram hjälpte mig och Tomas att rita in vilken väg vi vandrat på kartan som vi inhandlade i Kathmandu.

Då det började bli mörkt serverades middagen. Eftersom att dagens vandring varit så kort hade kocken och kökspojkarna haft massvis med tid att förbereda enormt mycket mat. Till förrätt fick vi soppa med två olika sorters räkchips, friterade ostbollar och friterade grönsaksbollar. Därefter fick vi ris, potatis, spenat, grönsakscurry, kycklingklubbor och piroger. Till sist fick vi varm chockad och alla bärarna och sherporna kom och åt tårta tillsammans med oss andra. Därefter spelade de trumma, sjöng och dansade. Alla fick dansa två sånger var inför allihopa. Då de dragit sig tillbaka satt vi kvar ett tag till och drack whiskey innan vi tog oss tillbaka till tälten. Jag och Tomas hade glömt att ta in sovsäckarna som hängde ute på tork, så de hade blivit alldeles blöta. Även kläderna som vi hängt ut för att torka hade blivit blötare än de var från början, så jag lämnade kvar mina ute och hoppades på att de skulle hinna torka lite på morgonen. Gick sen och lade mig, men jag fick använda sovsäcken som täcke eftersom att utsidan var blöt.

Tisdag 16/10 (dag 15) Övre Jyamrung ⇒ Kathmandu

Regn.
Lastbil som blockerar vägen.
Mera regn.

Vaknade på natten av att det började regna, fast jag orkade inte gå ut och ta in tvätten. Det började regna mer och mer och sedan började det åska rejält. Det kändes inte speciellt bra att ligga i ett tält på en kulle då det åskade runt omkring. Åskan höll på i närheten ända fram till frukosten då den hade avlägsnat sig något och bara mullrade lite i fjärran. Trots att det regnade betydligt mindre än tidigare fick i alla fall sitta inne i mattältet och äta på grund av det dåliga vädret. Vi fick en stadig frukost bestående av gröt med äpple och granatäpple, juice, te och pannkakor eftersom att vi inte skulle få någon ordentlig lunch på tillbakavägen till Kathmandu då vi bara skulle passera lokala matställen.

Efter frukosten tog vi på oss regnkläder och begav oss nedåt till stället där vi skulle bli upplockade av bussen. Då vi gick började det regna allt mer och vägen vi följde blev allt sämre. Efter en bit bestod vägen av två stora hjulspår fyllda med vatten och lera och det hade bildats bäckar här och var tvärs över vägen. Eftersom att vägen var så dålig kunde inte vår buss ta sig fram till stället där det var tänkt, utan vi var tvungna att gå i cirka två och en halv timme istället för de 45 minuter det var tänkt från början. Då vi kom fram till byn där bussen stod var både vi och packningen rejäl blöta trots att vi hade haft regnkläder på oss och skyddat packningen med regnskydd. Bärarna packade bussen och därefter fick vi te och kex medan bärarna åt daal bhaat på ett litet ställe. Efter maten samlade vi ihop dricks till bärarna innan vi hoppade in i bussen för att bege oss tillbaks till Kathmandu. Vägen var även här en grusväg som var i dåligt skick på grund av regnet. Efter att vi åkt en liten bit hoppade en del av packningen som låg på taket av då vi åkte ned i en stor grop i vägen. Packningen som åkte av plockades snabbt upp, men strax därefter åkte ännu mer av. Sedan dröjde det inte länge innan det blev tvärstopp på grund av att en lastbil hade glidit av vägen framför oss och blockerade all trafik. En del folk hade börjat med att försöka bredda vägen med hjälp av hackor så att det skulle gå att komma förbi, men det såg verkligen hopplöst ut och om vi hade otur kunde det dröja flera dagar innan de fick upp lastbilen, så Ram beställde en ny buss som skulle komma och hämta oss på andra sidan lastbilen istället. Efter att ha suttit och väntat ett bra tag i bussen tog vi oss sen vidare till fots till nästa by för att vänta på den nya bussen. Under tiden vi väntade fick vi en tallrik nudelsoppa med te var på ett litet ställe i byn. Vår buss dök till slut upp och strax innan klockan fem, sju timmar senare än planerat, hade vi lastat på allt och var redo för avfärd.

Bussresan gick bra, men det var mycket trafik och vår chaufför gjorde många och kanske inte alltid helt säkra omkörningar. Kring tiotiden kom vi i alla fall fram till vårt hotell i Kathmandu. Jag hade suttit och halvsovit den sista delen av resan, så jag kände mig trött och hade inte lust att gå ut och äta något. Tog bara och packade upp all den blöta packningen på hotellrummet och gick därefter och lade mig.

Onsdag 17/10 (dag 16) Kathmandu

Bhaktapur.
Bhaktapur. Bhaktapur.
Bhaktapur. Kremering vid Bagmatifloden.

Gick upp vid halv åtta, duschade och tog mig ner till hotellets matsal för att äta frukost. Den var okej, men jag saknade frukosten som vi fått under vandringen. Då vi ätit klart gick vi ut och spanade på sakerna som fanns i turistkvarteren innan vi alla träffades på Rams kontor vid halv elva. Därefter gick vi plus ytterligare en guide till en minibuss för att ta oss till Bhaktapur, som är en liten stad med traditionell bebyggelse strax utanför Kathmandu. På vägen dit passerade vi en jättelång bilkö till en bensinmack. Det var tydligen brist på bensin i Nepal och bensinen kostade motsvarande fem kronor per liter. Enligt Ram behövde man stå i kö i uppemot fem timmar för att få tanka. Vid sidan av vägen såg vi också massvis med getter. Anledningen till detta var att många ville köpa en get för att kunna slakta den under den pågående högtiden. En get var förhållande vis dyr och kostade motsvarande 100-500 kronor, vilket kan jämföras med att de flesta varor kostar cirka 10% av vad samma varor kostar i Sverige.

Då vi kom fram till Bhaktapur blev vi rundvisade genom smala stenbelagda gränder som kantades av rödbruna tegelbyggnader rikligt utsmyckade med olika träsniderier. Det var soligt och fint och vi passerade torg med kungliga palats, tempel och statyer. Överallt var det mycket folk som försökte sälja saker. Efter ett tag gick vi och åt lunch innan vi fortsatte rundvandringen. Vi besökte ytterligare ett torg i staden där mängder med diverse krukor tillverkades. I ett hörn av torget drejades och brändes krukorna, medan resten av torget var täckt av krukor som stod och torkade i solen i väntan på att bli brända.

Därefter åkte vi vidare till Pashupatinath, Nepals viktigaste hinduistiska tempel som låg bervid den heliga floden Bagmati där en stor del av Kathmandus hinduistiska befolkning brände sina döda. Kremeringen gick till så att den döda först tvättades i den heliga floden och därefter placerades på ett träbål brevid floden varefter den dödas anhöriga samlades kring bålet som sedan tändes. Traditionellt sätt trodde många att det krävdes att den äldste sonen tände bålet för att den döde skulle komma till himlen. Detta tillsammans med att familjens söner tog över gården och ansvarade för föräldrarna då de blev gamla gjorde att det var väldigt viktigt att få en son. Vi gick runt ett tag i området och kollade ett tag innan vi gick förbi templet och tog oss till vår buss. Eftersom att icke-hinduer inte fick gå in i templet, så fick vi nöja oss med att se templet från utsidan.

Då vi kommit tillbaka till Kathmandu tog vi och gick igenom min och Tomas tur till Chitwan. Eftersom att många nepaleser var på väg hem på grund av den hinduistiska högtiden så var bussen till Chitwan fullbokad, så vi bestämde oss för att åka bil istället vilket skulle kosta 60 dollar. Därefter gick vi och köpte en tunn långärmad tröja till mig istället för min trasiga och smutsiga skjorta jag haft tidigare under resan. Gick sen tillbaka till hotellet för att skriva lite dagbok innan vi alla gick ut för att äta mat med Ram vid halv åtta. Vi beställde först in lite blandade förrätter och delade på innan huvudrätten. Jag trodde att jag beställde daal bhaat med kyckling, men det visade sig vara ris med kycklingcurry. Efter maten tänkte de andra fortsätta till ett annat ställe för att dricka öl, men eftersom att jag och Tomas skulle upp tidigt nästa morgon för att ta oss till Chitwan så gick vi istället tillbaks till hotellet för att packa.

Torsdag 18/10 (dag 17) Kathmandu ⇒ Chitwan

Chitwan National Park.
Solnedgång i Chitwan.

Gjorde oss iordning och gick därefter ner till matsalen och åt frukost klockan sju. Checkade därefter ut och träffade Ram innan vi hoppade in i bilen för att åka till Chitwan. Det var trafikstockning, så det tog mer än två timmar att ta sig den korta biten ut från Kathmandu. Problemet verkar vara att det bara finns smågator i Kathmandu och att dessa gator är fullproppade med alla typer av fordon, människor och djur. Det underlättar inte heller att de flesta vägkorsningarna saknar trafikljus. Jag tror jag såg trafikljus på två ställen i hela Kathmandu, men ett av dem funkade inte. Då vi åkt ett par timmar stannade vår chaufför till för att äta lunch, medan jag och Tomas gick ut och sträckte på benen. Det var skönt att komma ut ett tag eftersom att det soligt vilket gjorde det väldigt varmt i bilen. Därefter fortsatte vi vidare längs med en flod genom det kuperade landskapet. Då vi närmade oss Chitwan ändrades terrängen plötsligt och blev väldigt flack.

Strax efter klockan tre kom vi till slut fram till vårt hotell och fick ett rum. Eftersom att vi inte ätit lunch på hela dagen fick vi sedan gå till hotellets restaurang där vi blev serverade soppa, grönsaksbiff, kokta grönsaker och pommes. Efter maten träffade vi vår guide som tog oss med på en tur igenom byn som låg strax brevid hotellet till nationalparkens informationscenter. Där kunde vi läsa om att Chitwan är känt för sitt rika djurliv med arter som enhornad noshörning, tiger, leoparder, apor och massvis med fåglar samt att parken till största delen består av salskog uppblandad med träskmark och mycket mer. Då vi var klara tog vi oss ner till floden för att titta på solnedgången och dricka öl. Vi fick sedan kvällsmat bestående av majssoppa, kyckling med pommes och kokta grönsaker till samt någon typ av efterrätt vid sjutiden på kvällen. Vi kände oss trötta efter resan och bestämde oss för att gå och lägga oss tidigt.

Fredag 19/10 (dag 18) Chitwan

Elefantsafari i Chitwan.
Noshörning i Chitwan. Bad med elefant i Chitwan.
Kanotsafari i Chitwan. Krokodil.

Gick upp vid halv sju, gjorde oss iordning och gick till restaurangen för att äta frukost. Efter frukosten träffade vi på ett äldre amerikanskt par och ett yngre brittiskt par som också skulle följa med på elefantsafari på förmiddagen. Vi hoppade allihop upp på flaket på en liten lastbil som tog oss vidare till platsen där elefantsafarit började. Tomas, jag och en nepalesisk man hamnade på en elefant. Turen tog cirka en och en halv timme och gick en bit in i parken längs med små stigar genom tät växtligheten bestående av små buskar och salträd. Vi tog oss vidare över en liten flod och flera andra vattendrag med elefanten. Flera elefanter gick i grupp, och en del turister på elefanterna framför tjoade rätt mycket men trots det lyckades se en hjort, en noshörning på nära håll samt lite fåglar.

Efter elefantturen åkte vi tillbaks till hotellet innan vi tog oss ned till floden där elefanterna blev badade. Då vi kom dit fick de som ville bada med en elefant. Man fick hoppa upp på ryggen på en elefant som låg ner i vattnet. Därefter reste sig elefanten upp och, sprutade vatten på dem som satt på dess rygg innan den lade sig ner och välte av dem som satt på ryggen. Jag tog och testade medan Tomas nöjde sig med att titta på. Det var skoj och man blev genomblöt.

Tog oss därefter tillbaka till hotellet för att ta en snabbdusch och hänga upp kläderna på tork innan lunchen. Gick och åt lunch i matsalen och gick därefter och vilade efter maten fram tills dess att det var dags för kanotsafari framåt eftermiddagen. Vi blev skjutsade till floden där vår lilla träkanot låg och väntade. Under kanotturen såg vi flera krokodiler varav en som låg och slöade på en sandbank en bit bort. Under turen såg vi även kungsfiskare och lite andra fåglar. Efter turen gick vi en sväng genom skogen och buskarna brevid floden tillsammans med vår guide för att försöka se flera djur. Vi lyckades vi se en hel flock med hjortar, men ingen noshörning. Därefter gick vi till elefantuppfödningscentret innan vi tog oss tillbaka till hotellet.

Klockan sju fick vi daal bhaat till kvällsmat eftersom att den engelska tjejen vi träffat på tidigare på dagen hade bett speciellt om det eftersom att hon tröttnat på kvällsmaten som de brukade servera i restaurangen. Tomas och jag orkade inte gå på dansföreställning idag heller utan vi gick och lades oss tidigt.

Lördag 20/10 (dag 19) Chitwan

Krokodil i Chitwan.
Noshörning i Chitwan.

Gick upp vid halv sju och åt frukost innan vi träffade vår guide som tog oss med på fågelskådning vid floden. Vi såg många olika sorters fåglar, men eftersom att jag inte ser bra med kikare så såg jag dem inte så tydligt. Förutom fåglar så såg vi även en krokodil som låg och slöade vid strandkanten. Vi kom tillbaks till hotellet igen vid niotiden, så vi hade gott om tid fram till lunchen. Passade på att slöa lite innan vi tog oss till ett internetcafé för att maila. Därefter gick vi ner till en av serveringarna vid floden och drack öl och cola under tiden vi kollade på när en elefant badade med några turister. Tog oss därefter tillbaka och åt lunch. Vi fick samma vegetariska biffar som vi fått till lunch de andra två dagarna där den enda skillnaden var att det idag var ost på dem. Nästa aktivitet började inte förrän klockan tre, så vi passade på att vila middag.

Klockan tre var det dags för jeepsafari. För att ta oss till området för safarin fick vi köra en rätt lång bit genom byar och förbi risfält. På vägen såg vi massvis med gungor på grund av den pågående högtiden. Safarituren gick längs med en liten väg som gick igenom salskog med buskar, gläntor och småsjöar här och var. Under turen såg vi två noshörningar, lite hjortar, en apflock och lite påfåglar. Då vi kom tillbaka till hotellet hade det börjat bli mörkt och vi bestämde oss för att skippa dansuppvisningen även denna kväll och bara titta på en slideshowgenomgång på hotellet. Då den var klar serverades det mat i restaurangen. Vi fick ris, stekta nudlar, grönsaker, kyckling och soppa. Jag var inte speciellt hungrig, så jag åt bara lite grann innan vi gick och lade oss vid niotiden.

Söndag 21/10 (dag 20) Chitwan ⇒ Kathmandu

Utsikt från bussen på väg till Kathmandu.

Gick upp vid sju och åt frukost innan vi packade ihop våra saker och checkade ut. Vi hoppade upp på flaket på pickupen som skulle ta oss till bussen vi skulle med för att åka tillbaks till Kathmandu. Vi fick platsen precis brevid ingången som är dumt konstruerad så att man inte får någon plats för fötterna. Bussen, som var en turistbuss, var rejält full med både turister som skulle tillbaks till Kathmandu och nepaleser som bara följde med en bit på vägen. Eftersom att detta var högtidens viktigaste dag så hade folk tikas, det vill säga en röd fläck med riskorn i pannan.

Resan gick bra och tog cirka sex och en halv timme. På grund av högtiden var det väldigt lite trafik i Kathmandu, så det tog bara en halvtimme att ta oss från stadens ytterkant till "busstationen" där vi blev avsläppta. Busstationen visade sig vara samma gatukorsning där vi klivit på bussen innan Ganesh Himal-vandringen. Ram skulle ha mött oss men eftersom att vi var tidiga så hade han inte kommit än, men eftersom att vi visste vart vi var så tog vi oss till hotellet på egen hand. Hotellet hade blivit fullbokat så vi fick istället ta oss till ett annat hotell där vi fått ett rum. På vägen dit sprang vi på Ram så att vi kunde meddela honom att vi kommit fram så att han skulle slippa leta efter oss. Då vi lämnat av våra saker tog vi oss till New Orleans som vi besökt tidigare för att äta lite. Både jag och Tomas tog chicken satay. Resten av dagen gjorde vi inte speciellt mycket, tog ut pengar, strövade runt lite i turistkvarteren och gick sen tillbaka till hotellet.

Måndag 22/10 (dag 21) Kathmandu ⇒ Doha

Lunch med Ram.
Shopping i Thamel, Kathmandu. Thangka-målning.

Gick upp vid halv åtta och åt frukost som på detta hotellet bestod av te, rostat bröd, juice, stekt äggröra och papaya. Efter frukosten packade vi ihop våra saker och begav oss ut för att shoppa. Vi köpte två thangka-målningar, en varsin stickad jacka, lite te och färdkost. Vi tog och checkade ut strax innan tolv och lade vårt bagage i Rams kontor. Ram hade lovat att bjuda oss på lunch, så vi begav oss iväg till samma restaurang som vi besökte några dagar tidigare. Vi beställde några olika förrätter som vi delade på plus soppa till mig och Tomas. Efter maten tog jag och Tomas och strövade runt lite till, men eftersom att vi handlat det vi ville så tröttnade vi rätt så snabbt. Vi gick istället och surfade lite på nätet innan vi gick till New Orleans för att läsa, lösa korsord och dricka kaffe. Gick tillbaks till Rams kontor vid halv fem och blev sen skjutsade till flygplatsen.

Från det att vi kom fram till flygplatsen tills dess att vi kom fram till vår gate tog det cirka två och en halv timme eftersom att det var en mängd olika procedurer som man var tvungen att gå igenom. Innan man överhuvudtaget fick gå in i terminalbyggnaden skulle allt bagage röntgas plus att man blev kroppsvisiterad. Därefter fick man först stå i kö för att betala flygplatsskatt innan man fick ställa sig i nästa kö för att checka in bagaget. Därefter var man tvungen att fylla i en lapp och ställa sig i en ny kö för att få sin utresestämpel i passet. Sedan skulle handbagaget röntgas en gång till och alla blev än en gång kroppsvisiterade innan allas handbagage skulle gås igenom för hand. Då vi tillslut fick gå ut igenom gaten var det ytterligare kontroller plus en tredje kroppsvisitation innan vi fick kliva på planet. Puh! Därefter åkte vi sedan iväg mot Doha i Qatar.

Tisdag 23/10 (dag 22) Doha ⇒ Frankfurt ⇒ Göteborg ⇒ Linköping

Då vi kom fram till Doha fick vi vänta i två timmar innan vi kunde kliva på nästa plan till Frankfurt. Mitt i natten, någon timme efter att planet lyft, blev vi serverade te och smörgåsar innan det var dags att försöka sig på att sova ett tag. Framåt morgonen landade vi i Frankfurt och eftersom att vi skulle få tillbringa i princip hela dagen på flygplatsen gjorde vi vårt bästa för att fördriva tiden genom att fika, lösa korsord, läsa, strosa omkring och handla sprit. Klockan fyra fick vi tillslut kliva på nästa flyg till Göteborg.

I Göteborg plockade vi sedan upp vårt bagage innan vi tog oss vidare till bussterminalen med flygbussen. Där fick vi sen sitta och vänta i över tre timmar på bussen till Linköping. Jag började känna mig eländig. Hade blivit snuvig, fått ont i halsen och hosta plus att magen hade börjat kännas dålig. Under flygresan hade jag dessutom fått lock för båda öronen så att jag inte kunde höra något och gjort något dumt med nacken så att jag inte kunde röra på huvudet. Vid elva på kvällen kom bussen tillslut och vi åkte till Jönköping där vi fick byta buss för att ta oss den sista biten till Linköping. Väl framme i Linköping fick vi gå den sista biten hem eftersom att det inte gick några bussar så här dags och att vi inte hade med någon mobil så att vi kunde ringa efter taxi. Kom hem strax efter klockan fyra på natten efter nästan 40 timmars resa.

Valid XHTML 1.0! Valid CSS!